EU:s finansministrar har ett extra möte i Bryssel i dag för att försöka enas om nya kapitalregler för banker.

Sverige vill kunna ställa högre krav på hur mycket kapital bankerna ska ha än vad EU-kommissionen föreslagit. Även Storbritannien och Nederländerna är på Sveriges linje.

Ett kompromissförslag ligger nu på bordet, men är inte bra nog, anser finansminister Anders Borg.

– Det återstår en del arbete innan vi är framme, säger han.

EU-kommissionen har, med stöd av en majoritet av EU-länderna, föreslagit ett fast tak för kapitalkrav på 7 procent i alla EU-länder. Men den svenska regeringen vill, med stöd av riksdagen, finansinspektionen och riksbanken, att kapitalkraven för svenska banker ska höjas till 10 procent 2013 och 12 procent 2015. En bra bit över EU-förslaget, alltså.

Det är också högre än kompromissförslaget som ger möjlighet att skärpa kraven till 10 procent.

– Vi anser att vi måste få en möjlighet att lägga på fem procent. 10 procent är ett väldigt bra steg framåt, men vi vill ha ett större steg, säger Borg på väg in till mötet.

Anders Borgs bästa argument för att övertyga motståndarna är att starka banker skyddar skattebetalarna, som då slipper stå för riskerna i finanskriser.

Tyskland och Frankrike hävdar att det är en dålig idé att vissa länder ska tillåtas att ha högre krav. De vill ha samma krav i alla EU-länder, så att länder med välkapitaliserade banker inte får en konkurrensfördel. Dessutom befarar de att höga kapitalkrav kommer att göra bankerna mindre benägna att låna ut pengar.

Borg tycker att det är ett dåligt argument.

– Det är inget problem för andra banker att ett banksystem är säkert, säger Borg.

– I länder med starka banksystem fungerar bankutlåningen bättre. Det är i länder med svaga banker man har svårigheter. Det är bättre att vi kommer ur den här krisen och gör något åt det som var grundproblemet, nämligen att bankerna hade för lite kapital.

(TT)