Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 2,00 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 15 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle lämnas oförändrad.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 4 juli 2011, då den höjdes med 25 punkter.

Direktionen var enig i sitt räntebeslut på tisdagen, medan Lars EO Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig mot räntebanan och förordade en lägre räntebana.

Reservanterna förordade en räntebana som ligger kvar på 2 procent till mitten av 2013 och sedan stiger till en nivå på 3 procent i slutet av prognosperioden. Motivet är att deras bedömning är att prognoserna för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande är för höga i den penningpolitiska uppföljningen. Den räntebana de förordar skulle leda till en KPIF-inflation närmare 2 procent och snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

Riksbanken konstaterar att oron för den statsfinansiella situationen i omvärlden har ökat och att de globala tillväxtutsikterna har försämrats.

"Inbromsningen i svensk ekonomi väntas därmed bli mer uttalad jämfört med bedömningen i juli. Riksbankens direktion har därför beslutat att nu lämna reporäntan oförändrad på 2 procent och skjuta fortsatt höjningar något framåt i tiden", skriver Riksbanken.

Enligt Riksbanken kommer finanspolitiska åtstramningar hämma den ekonomiska utvecklingen i USA och euroområdet de kommande åren, Samtidigt dämpas tillväxten i flera länder i Asien något, men återhämtningen i omvärlden som helhet väntas ändå fortsätta.

Riksbanken ser nu att sämre utsikter i omvärlden bidrar till att inbromsningen i den svenska ekonomin blir något kraftigare än tidigare väntat.

"Såväl hushåll som företag agerar mer försiktigt och utvecklingen på arbetsmarknaden bromsar in", skriver Riksbanken.

Den svenska tillväxten väntas åter ta fart under nästa år, men det förutsätter att beslut om finanspolitiska program fattas i omvärlden och att förtroendet återvänder hos hushåll och företag.

Svenskt inflationstryck är lågt, men väntas öka gradvis under de närmaste åren när de lediga resurserna i ekonomin minskar och löneökningstakten stiger.

"En förutsättning för inflationsprognosen är dock att lönebildningen, på samma sätt som de senaste åren, resulterar i löneökningar som är förenliga med inflationsmålet", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i dag är stor och kan se scenarier som talar för mer expansiv penningpolitik, men även andra scenarier som minskar behovet av expansiv penningpolitik.
(Nyhetsbyrån Direkt)